Taggad för träning

Efter en rätt händelserik vecka unnar jag mig att vara lite lördagslat. Jag kör mina träningspass på sjukhusets fysioterapi varje måndag, onsdag och fredag. Är rätt flitig med balansövningar hemmavid också och att gå på protesen med rollator- eller kryckstöd.

Min nya liner, som sitter under proteshylsan direkt mot huden, fick jag i torsdags. Den trivs bättre ihop med mig och rodnaden och klådan på stumpen och knäet har lungnat ner sig. Det betyder att jag vågar använda protesen mycket längre tider nu utan att lufta och vila.

Jag fick också bakkanten av proteshylsan lite, lite nerslipad. Det gör att jag är något rörligare i knäet. Klen och vingligt är det dock fortfarande. Och kanske hade det varit enklare om jag haft en längre bit av underbenet kvar. Men nu vågar jag hoppas jag kan bli tillräckligt rörlig bara jag för tid att träna.

I går fredag såg sjukgymnasten först lite skeptisk ut närjag bad att få försöka mig på träningscykeln. Men hon är en positiv och uppmuntrande kvinna, som lät mig försöka. Och det funkade! Jag kunde trampa runt.

Sen gick resten av träningen som en dans när jag tog mig runt på maskiner och redskap och stärkte olika delar av kroppen. Vilken skön känsla det är att kunna ta i och träna igen så att jag blir både varm och lite lagom trött i hela kroppen. Tryggt att ha en hjälpade hand vid sidan nu innan balansen funkar så bra. (Lite kul att ha någon att fnissa ihop med också, när jag inte är så stark som jag själv tror) Men snart  borde jag kunna gymma på egen hand.

 Efter ett möte med några av mina nya kollegor på psykiatrins öppenvård börjar jag också mentalt ställa in mig på att vara yrkesverksam och slippa heltidssjukskrivningen. Om inget krånglar till sig borde jag kunna börja jobba halvtid efter påskhelgen. Jag kommer ju trots allt att behöva mycket tid och utrymme för egna vårdkontakter och rehabilitering under våren.